Cuffruptur
Patientinformation cuffruptur i axel – senskada/avslitning
Hur uppstår cuffruptur eller senskada?
Man brukar dela in rotatorcuffrupturer i två huvudgrupper
- Akuta skador
- Kroniska skador
Akuta skador
Rotatorcuffen kan skadas efter en mindre olycka eller ett plötsligt ryck i axelleden. Dessa skador drabbar sällan patienter under 40 år, men efter vissa fallolycker eller liknande kan även yngre patienter drabbas. Det är inte ovanligt att dessa skador förbises vid ett akut omhändertagande, framförallt då det inte går att se skadan med en vanlig röntgenundersökning.
Kroniska skador
Rotatorcuffruptur är ofta en förlängning av impingementsyndrom, det vill säga inklämningssyndrom. Det börjar oftast med en partiell bristning av senorna som övergår i en total ruptur.
De vanligaste symtomen är smärta och kraftlöshet. Smärtan kan vara av olika typer, men framförallt är det huggsmärtor och inklämningssmärtor som dominerar. Många upplever en tilltagande nattlig värk och sömnstörning.
Diagnosen ställs klinisk, men oftast görs även ett ultraljud eller en magnetkameraundersökning för att visualisera skadans utbredning.
Hur behandlar man cuffruptur eller senskada?
Om man har en akut rotatorcuffrupturer opereras de flesta patienter för att få tillbaks funktionen i axeln. Har man mycket låg aktivitetsnivå i kombination med hög ålder kan man ibland låta bli.
Vid delbristningar rekommenderas åtminstone akromoplastik, dvs öka utrymmet för muskeln ev kompetterat av en rekonstruktion av senorna.
Vid kroniska skador rekommenderas liknande behandling som vid impingementsyndrom.
De första åtgärderna är att minska belastningen på leden genom att vila från ansträngande aktiviteter för axeln. Man brukar i första hand försöka häva inflammationen med anti-inflammatoriska läkemedel (tex Ipren) och smärta med Alvedon. Om detta inte ger ett tillfredställande resultat brukar man rekommendera fysioterapi. Vid kvarstående besvär rekommenderas specialistbedömning och ev kortison-injektion i leden. Kortisoninjektioner har oftast en mycket god effekt under några månader i synnerhet om det är svullet i slemsäck och sena. Om svullnaden omvandlats till ärrvävnad kan man uppleva en sämre effekt av kortisoninjektionen.
Har man haft besvär länge och behandlingen inte ger adekvat resultat kan det bli aktuellt med utredning med röntgen, ultraljud eller MR inför en ev operation.
Om man trots konservativ behandling under minst 3 månader inte kommit till rätta med smärtorna rekommenderas operation. Beroende på rotatorcuffens skick, dvs typen av ruptur samt de muskulära förutsättningarna kan operatören ibland rekonstruera (sy ihop) rotatorcuffen alternativt endast utföra en acromioplastik (göra mera plats).
Vilka är förberedelserna inför operation?
Genom att rehabträna under överseende av en fysioterapeut innan operation optimerar man de biologiska förutsättningarna inför operationen. Man förbereder sig också på rehaben efter operationen. Genom noggranna förberedelser minskar risken för komplikationer och rehabiliteringen blir lättare.
Det är också mycket viktigt att man följer de hygieninstruktioner samt anvisningar som finns i kallelsen till operation. Du får inte ha några sårskador, rivmärken, ”finnar” eller andra pågående hudåkommor som kan öka infektionsrisken. Vid tveksamhet kontakta operationssjuksköterskan.
Hur går operationen till?
I de flesta fall genomför man operationen i en narkosform som kallas för sedering (se patientinfo narkos). Man brukar oftast använda sig av titthålteknik (artroskopi) där operatören tittar in i leden via en liten kameraoptik genom att göra ett litet hål i huden. Kameraoptiken är försedd med en vätskekanal i vilken man för in koksaltlösning i leden för att kunna se bättre, samt komma åt bättre och spola ut ev restprodukter ur leden.
Operatören gör först en översyn över skadan och bedömer förutsättningarna för en ev rekonstruktion. Om prognosen bedöms som dålig utförs en akromionplastik för att skapa mer plats för den svullna och ärromvandlade rotatorcuffens senor. Via en eller flera separata små hål för operatören in små instrument med vilka man tar bort (förångar) den kroniskt inflammerade slemsäcken och gör mer plats under akromion genom att fräsa bort ärrvävnad och benpålagringar som inskränker på utrymmet. Därigenom uppstår mer plats för rotatorcuffen och den återbildade slemsäcken och inklämningen kan upphöra. Under den 2-3 månader långa läkningsfasen återbildas slemsäcken, inflammationen i rotatorcuffen läker ut och det bildas ett nytt slätt ärrbrosk under akromion.
Om prognosen för rotatorcuffens läkningsförmåga bedöms som god görs dessutom en rekonstruktion av rotatorcuffens senor. Operationens mål är att återställa ursprungsanatomin d.v.s. fästa tillbaka de skadade senorna mot deras infästning på själva överarmen. Via flera små hål skruvar med titthålsteknik in små skruvar (suturankare) in i benet därifrån senan släppt. I suturankarna sitter det fast små starka sytrådar som man syr in i senan och därefter förs senan ned och knyts an mot benfästet. Ibland kan skadan vara av en sådan beskaffenhet att operationen utförs med öppen teknik.
Operationen tar ca 20-90 minuter och därefter syr man såren och anbringar ett täckande förband. Många gånger får man även med sig ett kylbandage hem.
Vad händer efter operationen?
Eftersom din operation utförs i dagkirurgi får man gå hem direkt efter operation. Innan du går hem kommer du dock att tillbringa någon timme på uppvakningsavdelningen där vi bjuder på kaffe/te och smörgås samt kontrollerar att du mår bra efter din operation, att smärtlindringen fungerar och förbanden sitter som de ska. Du får även träffa din läkare innan du skrivs ut. Du får också med dig hem information om operationen, eftervården och rehabiliteringen.
Vilken smärtlindring är aktuell?
De första veckorna efter operationen kan smärtan vara besvärande. Du bör följa din läkares ordination på smärtstillande läkemedel som skrivits ut till dig i samband med operation.
Många gånger får man även ett kylförband som är ett bra komplement till övrig smärtlindring. Förbandet fungerar som bäst om det får sitta på de första dagarna. Byt de löstagbara kylklamparna med ca 1-2 timmars intervall dagtid.
Hur gör jag med förband/stygn?
Låt förbandet sitta på ca 7-14 dagar. Om operationssåren suturerats kan sjuksköterskan ta stygnen efter 10-14 dagar i samband med operationskontroll. Vid behov av förbandsbyte – gå till sjuksköterskan för hjälp. Byt ej förband själv i hemmet. Efter att du tagit av förbandet kan du ha vanliga plåster på såren för att skydda dessa.
Hur sköter jag hygienen?
Första dagarna skall du skydda förbandet när du duschar. Tejpa en plastpåse över benet eller täck det på liknande sätt. Efter ca 7-14 dagar kan du duscha utan att täcka över med plast. Bada/basta/bassängträna först då såren är helt läkta eller tidigast 3v efter operationen.
När skall jag på återbesök?
Vanligtvis ca 3-6 månader efter operationen.
Kan det uppstå komplikationer?
Vanligt är att såret vätskar något. Detta är ofarligt och brukar försvinna efter några dagar. Fortsätter det vätska eller läcka igenom bandaget vill vi att du kontaktar oss.
Första kvällen efter operationen får man ibland en lätt övergående temperaturstegring. Vid kvarvarande temperaturstegring, rodnad, värmeökning, svullnad eller förvärrad smärta kan det röra sig om infektion . Skulle något av ovan ända ber vi dig direkt ta kontakt med oss.
Ibland kan det uppstå en övergående stelhet i axeln efter kirurgiska ingrepp för att motverka denna är det viktigt att direkt efter operation utföra det träningsprogram som rekommenderats. I enstaka fall kan din ortopedkirurg behöva vidta andra åtgärder.
Behöver jag vara sjukskriven?
Sjukskrivningstiden är, beroende på arbete, ca 1-6 månader.
Vad är det för operationsresultat?
De flesta patienter upplever mycket goda resultat, man brukar kunna återgå till önskad aktivitet. För vissa patienter kan läkningen ibland ta längre tid än 3-6 månader.
Behöver jag fysioterapi/rehab?
Fysioterapi är en bidragande faktor till ett gott resultat. I samband med att du planeras för operation, rekommenderar vi att du snarast tar kontakt med din fysioterapeut, där du får mer information om operationen samt vad du kan förvänta dig tiden efter operationen.
Exempel på rehabprotokoll efter cuffsuturering
- Rehabiliteringstiden beräknas till cirka 6-12 månader.
- De faktorer som påverkar fasindelningen och även det slutgiltiga resultatet är skadans art, styrkan i plastiken, kvalitet i vävnader.
- Axelbandaget skall bäras dygnet runt i 4-6 veckor eller som ansvarig läkare ordinerat.
Fas 1
Ca 4-6v, under axelbandagetiden
- Minska smärta, eftersträva normal kroppshållning och underhålla normal rörlighet i omkringliggande leder.
- Under de tre första veckorna får armen inte hänga utan behöver alltid stöd, även vid hygiensskötsel.
- Passivt rörelseuttag till smärtgräns med hjälp av andra armen eller sjukgymnast, undvik töjning av den lagade senan/muskeln.
Fas 2
4-6v – v11
- Normalisering av passiv rörlighet.
- Förbättra aktiv rörlighet, undvik töjning av den lagade senan/muskeln.
- Rörelseträning från aktivt avlastand till aktiv rörlighet. Lätt styrketräning med gummiband.
Fas 3
Cirka 3-4 månader
- Normal aktiv rörlighet. Normalt rörelsemönster.
- Påbörja töjning vid inskränkt rörlighet.
Fas 4
Cirka 6-12 månader
- Normal axelfunktion.
- Successiv återgång till idrott.
- Cuffträning i samtliga vinklar och hastigheter.
Sök till oss!
Till oss kan du komma via ditt försäkringsbolag, som privatbetalande eller som landstingspatient.
Mer information om hur du söker till oss finns under respektive mottagning.
