Impingement

Patientinformation inklämning/impingmenent (akromionplastik/ASD)

Hur uppstår inklämning / impingement?

Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden, oftast orsakad av ett begränsat utrymme mellan skulderbladsutskottet (akromion) och överarmsbenet, dvs att vävnaden i axelleden hamnar i kläm.  Vanligen beror impingement på en kombination av dålig styrka och precision i rotatorcuffens muskulatur och/eller på stora ben/brosksporrar som inskränker på utrymmet och orsakar inklämning av vävnaden. Inklämningen resulterar många gånger i en kronisk svullnad av slemmsäcken som skall skydda rotatorcuffen (senorna). Ibland omvandlas svullnaden i vävnaden till en ärrvävnad.

Hög belastning, upprepade sidorörelser – i synnerhet med armen ovanför axelhöjd – ökar risken för besvär. Stigande ålder ökar också risken, eftersom utrymmet minskar genom pålagringar och förbening av ligament.

Typiska symtom är nattlig smärta, ta ned saker från höga hyllor eller att jobba med armen i huvudhöjd. Ibland gör det även mer ont efter arbetet än under arbetet. Smärtan kan även variera från dag till dag.

Hur behandlar man inklämning / impingement?

De första åtgärderna är att minska belastningen på leden genom att vila från ansträngande aktiviteter för axeln. Man brukar i första hand försöka häva inflammationen med anti-inflammatoriska läkemedel (tex Ipren) och smärta med Alvedon. Om detta inte ger ett tillfredställande resultat brukar man rekommendera fysioterapi. Vid kvarstående besvär rekommenderas specialistbedömning och ev kortison-injektion i leden. Kortisoninjektioner har oftast en mycket god effekt under några månader i synnerhet om det är svullet i slemsäck och sena. Om svullnaden omvandlats till ärrvävnad kan man uppleva en sämre effekt av kortisoninjektionen.

Har man haft besvär länge och behandlingen inte ger adekvat resultat kan det bli aktuellt med utredning med röntgen, ultraljud eller MR inför en ev operation.

Om man trots konservativ behandling under minst 3 månader inte kommit till rätta med smärtorna rekommenderas operation.

Vilka är förberedelserna inför operation?

Genom att rehabträna under överseende av en fysioterapeut innan operation optimerar man de biologiska förutsättningarna inför operationen. Man förbereder sig också på rehaben efter operationen. Genom noggranna förberedelser minskar risken för komplikationer och rehabiliteringen blir lättare.

Det är också mycket viktigt att man följer de hygieninstruktioner samt anvisningar som finns i kallelsen till operation. Du får inte ha några sårskador, rivmärken, ”finnar” eller andra pågående hudåkommor som kan öka infektionsrisken. Vid tveksamhet kontakta operationssjuksköterskan.

Hur går operationen till?

I de flesta fall genomför man operationen i en narkosform som kallas för sedering (se patientinfo narkos). Man brukar oftast använda sig av titthålteknik (artroskopi) där operatören tittar in i leden via en liten kameraoptik genom att göra ett litet hål i huden. Kameraoptiken är försedd med en vätskekanal i vilken man för in koksaltlösning i leden för att kunna se bättre, samt komma åt bättre och spola ut ev restprodukter ur leden. Via en eller flera separata små hål för operatören in små instrument med vilka man tar bort (förångar) den kroniskt inflammerade slemsäcken och gör mer plats under akromion genom att fräsa bort ärrvävnad och benpålagringar som inskränker på utrymmet (akromionplastik/ASD). Därigenom uppstår mer plats för rotatorcuffen och den återbildade slemsäcken och inklämningen kan upphöra. Under den 2-3 månader långa läkningsfasen återbildas slemsäcken, inflammationen i rotatorcuffen läker ut och det bildas ett nytt slätt ärrbrosk under akromion.

Operationen tar ca 20-30 minuter och därefter syr man de små såren och anbringar ett täckande förband. Många gånger får man även med sig ett kylbandage hem.

Vad händer efter operationen?

Eftersom din operation utförs i dagkirurgi får man gå hem direkt efter operation. Innan du går hem kommer du dock att tillbringa någon timme på uppvakningsavdelningen där vi bjuder på kaffe/te och smörgås samt kontrollerar att du mår bra efter din operation, att smärtlindringen fungerar och förbanden sitter som de ska. Du får även träffa din läkare innan du skrivs ut. Du får också med dig hem information om operationen, eftervården och rehabiliteringen.

  • Vilken smärtlindring är aktuell?

De första veckorna efter operationen kan smärtan vara besvärande. Du bör följa din läkares ordination på smärtstillande läkemedel som skrivits ut till dig i samband med operation.

Många gånger får man även ett kylförband som är ett bra komplement till övrig smärtlindring. Förbandet fungerar som bäst om det får sitta på de första dagarna. Byt de löstagbara kylklamparna med ca 1-2 timmars intervall dagtid.

  • Hur gör jag med förband/stygn?

Låt förbandet sitta på ca 7-14 dagar. Om operationssåren suturerats kan sjuksköterskan ta stygnen efter 10-14 dagar i samband med operationskontroll. Vid behov av förbandsbyte – gå till sjuksköterskan för hjälp. Byt ej förband själv i hemmet. Efter att du tagit av förbandet kan du ha vanliga plåster på såren för att skydda dessa.

  • Hur sköter jag hygienen?

Första dagarna skall du skydda förbandet när du duschar. Tejpa en plastpåse över benet eller täck det på liknande sätt. Efter ca 7-14 dagar  kan du duscha utan att täcka över med plast. Bada/basta/bassängträna först då såren är helt läkta eller tidigast 3v efter operationen.

  • När skall jag på återbesök?

Vanligtvis ca 3 månader efter operationen.

  • Kan det uppstå komplikationer?

Vanligt är att såret vätskar något. Detta är ofarligt och brukar försvinna efter några dagar. Fortsätter det vätska eller läcka igenom bandaget vill vi att du kontaktar oss.

Första kvällen efter operationen får man ibland en lätt övergående temperaturstegring. Vid kvarvarande temperaturstegring, rodnad, värmeökning, svullnad eller förvärrad smärta kan det röra sig om infektion . Skulle något av ovan uppstå ber vi dig direkt ta kontakt med oss.

Ibland kan det uppstå en övergående stelhet i axeln efter kirurgiska ingrepp för att motverka denna är det viktigt att direkt efter operation utföra det träningsprogram som rekommenderats. I enstaka fall kan din ortopedkirurg behöva vidta andra åtgärder.

  • Behöver jag vara sjukskriven?

Sjukskrivningstiden är, beroende på arbete, ca 0-6v.

  • Vad är det för operationsresultat?

De flesta patienter upplever mycket goda resultat, man brukar kunna återgå till önskad aktivitet. För vissa patienter kan läkningen ibland ta längre tid än 3-6 månader.

  • Behöver jag fysioterapi/rehab?

Fysioterapi är en bidragande faktor till ett gott resultat. I samband med att du planeras för operation, rekommenderar vi att du snarast tar kontakt med din fysioterapeut, där du får mer information om operationen samt vad du kan förvänta dig tiden efter operationen (se träningsprogram).

Exempel på Rehabprotokoll efter Akromionplastik

  • Successivt ökad belastning
  • Undvik tunga lyft och tungt arbete ovan axelhöjd första 6v.
  • Återgång till lättare arbete efter ca 2 veckor, tyngre arbete efter 2-3 månader.

Fas 1             dag 1-7

  • Kunna använda armen i ADL-situationer utan att provocera smärta eller svullnad.
  • Fokus på att minska smärta och svullnad.

Fas 2              1-7 veckor

  • Normalisera rörelsemönstret samt öka/förbättra styrkan i rotatorcuffen och hållningsmuskulatur.
  • Återgång till arbete
  • Långsamt öka belastningen under de första veckorna. Det är lätt att överanstränga axeln.

Fas 3              Vecka 7-

  • Fullt rörelseomfång, god styrka och uthållighet i skuldra och axel. Optimal rörlighet.